Inlägg

Publicerat

Vad är en ”heterotopia”?

Heterotopia är ett koncept som ursprungligen beskrevs av fransk filosof Michel Foucault. Heterotopia, alltså ”andra platser”, betecknar platser som är fysiskt avskilda från det normala samhället och som därmed tillåter eller även kräver en annan sällskapsnorm.

Foucault koncentrerar mest på platser där borna vistas helt eller delvis ofrivilligt – till exempel fängelser, mentalsjukhus, men också militären eller avskilda internatskolor. Men han nämner även ”heterotopias of transition”, där alltså medborgare väljer att få en fristad för en begränsad tid under stora förändringar eller för att kunna krya på sig i avskildhet från den vanliga samhället.

Det är sen Kevin Hetherington i The Badlads of Modernity som identifierar heterotopiska platser inom samhället som källa för ny innovation inom social ordning. Möjligheten till alternativa samhällsnormer möjliggör fritt, kreativt tänkandet utanför de gällande normerna och främjar därmed innovation.

hus i öken

I de självpåtagna heterotopia, så som vissa glesbygder, finns det dessutom oftast en strävan mot att skaffa en utopia, alltså en bättre värld. Denna strävan kan beskrivas som utopics. Utopics är en otrolig innovativ process, speciellt när den kan utföras i en heterotopia där tänkandet kan flöda fritt och utbyte med likasinnade och mycket engagerade människor. Det spelar inte ens någon roll om utopia nås så småningom eller om den förblir ett avlägset mål – det är vägen dit som är så viktig.

Det finns gott om exempel på när glesbygdens innovativa tänkesätt förbättrar inte bara situationen för glesbygden själv, utan används även i storstäderna. Tänk till exempel på konceptet av cirkulär ekonomi, att alltså resurser och pengar helst ska vara kvar i närmiljön. Det har använts mycket tidigt av så kallade ”eko-byar” för att sen så småningom hitter in i förorterna och innerstadsmiljön.

Hetherington, K. (1997) The badlands of modernity. Heterotopia and Social Ordering. London: Routledge.

Foucault, M. and Miskowiec, J. (1986) ‘Of Other Spaces’, Diacritics, 16(1), pp. 22–27.

Publicerat

Dr. Magdalena Pfaffl, PhD

Dr. Magdalena Pfaffl har doktorerat om glesbygdens innovativa potential och dess lärdomar för framtida bosättningar på planeten Mars. Hon är grundare till bolaget Ares Habitats AB och jobbar med att utveckla heterotopia.se en databas på svensk glesbygd.

Doktorsavhandlingen på James Cook University i Australien publicerades 2019 med titeln Remote Villages as Heterotopias and Places of Utopics. Analogue Case Studies in Sweden and Israel in Preparation for Future Mars Settlement

Dr Magdalena Pfaffl

Magdalenas forskning är banbrytande både vad gäller glesbygdens situationen och förberedelser för bosättning på planeten Mars. Hittills har det mest fokuserats på de problem glesbygden utsätts för men genom att forska mot Mars vände Magdalena på tänkesättet och undersökte istället de anpassningsstrategier som redan fanns hos avlägsna byar.

Magdalena har en bakgrund som gruvingenjör och har jobbat många år som projekt- och produktionsledare inom gruv- och byggbranschen. Under åren som gruvingenjör har Magdalena bott i australiensiska Outback. Det var där, i den röda öknen med sin multinationella gruvbygd, det livslänga rymd-intresset började fokusera på bosättningarna på Mars.

Det började med ett universitetsprojekt som handlade om att konstruera en tunnel-robot för att gräva bosättningar in i den marsianska regoliten. Sedan kom det allt mer frågor som det inte fanns svar på ännu och till slut blev det en doktorsavhandling om glesbygdens innovationskraft.

Magdalena är uppväxt i Österrike och har bott i Israel, Tyskland och Australien. Idag bor hon med sambo, småbarn och katt i en småstad på den svenska västkusten. Hon är Arctic Frontiers Emerging Leaders Alumni och medlem i the Warp Institutes redaktion.

Magdalena har föreläst om sin forskning bl. a. på Universitet Wien och Imperial College London samt har intervjuats i TV och tidningar. Idag främjar hon människor och företag i och omkring heterotopiska byar genom sitt företag Ares Habitats, samt bygger Sveriges första databas på mindre byar på Heterotopia.se

kontakt

Publicerat

Drivkraften hos svensk glesbygd visar vägen till framtidens bosättning på Mars.

Innovationskraft och potential är ord som vi är vana att se kopplat till städerna, men i sin nypublicerade doktorsavhandling lyckas Dr. Magdalena Pfaffl ta fram en ny bild av glesbygd.  Framgångsfaktorerna identifierades som mångfald bland byarna samt en utbredd eldsjäls-kultur, vilka kan vara nycklarna även till en hållbar bosättning på planeten Mars.

– Jag är helt övertygad på att det kommer att bo folk på Mars inom 15 år, säger Dr. Magdalena Pfaffl

Med bosättningarna på planeten Mars som mål för forskningen,  behövde hon vända upp och ner på det vanliga tänkesättet inom forskning om glesbygden. 

-Genom att fokusera på lösningarna istället för problemen lyckades jag ta fram en ny bild av glesbygden och dess potential, berättar Magdalena Pfaffl.

I sin forskning beskriver Magdalena Pfaffl de studerade glesbygdsområdena som självpåtagna heterotopias: det vill säga platser där de som känner att de inte passar in i den urbana samhällsnormen har möjlighet att leva efter egna villkor. Under rätt förutsättningar kan denna diversitet leda till en innovationsfrämjande miljö som gör att glesbygdsbor hittar nya lösningar på glesbydgens utmaningar. 

Dr Magdalena Pfaffl förväntar sig en likadan innovativ drivkraft när människor startar byar på en annan planet.

-Jag är helt övertygad om att det kommer att bo folk på Mars inom 15 år. Men hittills har forskningen knappt belyst glesbygdsliknade bosättningar, förklarar hon. Det har fokuserats på mindre forskningsstationer och, inom rymd-arkitekturen, stora urbana bosättningar. 

Magdalena Pfaffls forskning om glesbygden är banbrytande och understryker betydelsen av att inte upprepa fel från det förflutna. Det som visas i avhandlingen gör skillnad för glesbygden är rätt kombination av stöd och eget ansvar från glesbygdsbor.

 – Varje by är unik, det går inte att detaljstyra ifrån stan, förklarar Magdalena Pfaffl. Under studien har det visat sig att förskolor och grundskolor har en central betydelse för glesbygdens befolkningsutveckling. Medan glesbydsinvånarna med sitt innovativa tankesätt kan hitta anpassningar till många infrastruktur- och service-brister finns det ingen ersättning till barnomsorg inom byn.

Doktorsavhandlingen ”Remote villages as heterotopias and places of utopics. Analogue case studies in Sweden and Israel in preparation for future Mars settlement” har utarbetats åren 2013 – 2019 på James Cook University i Townsville, Australien. För sin forskning reste Magdalena Pfaffl, som själv har bott i gruvbygden i australiensiska Outback, till avlägsna byar i Australien, Israel och Sverige, samt besökte även projekt i Arabemiraten. 

Dr. Magdalena Pfaffl drivs av att sprida kunskap och forskning utanför akademin. Hon planerar därför att skriva en populärvetenskaplig bok, baserad på sitt forskningsarbete. Dessutom strävar hon mot att vara med och påverka en framtida bosättning på Mars.