De moderna storstädernas betydelse minskar när digitaliseringen ökar. Framtiden finns i småorterna på landet, enligt Magdalena Pfaffl. I sin forskning kopplar hon ihop svensk glesbygd med kommande bosättningar på Mars.
Genom sin forskning om Mars hittade Magdalena Pfaffl hem till jorden. I dag vill hon lyfta fram att glesbygdens förlorare kan vara framtidens vinnare skriver Hallandspostens politisk redaktör Mattias Karlsson.
SME i landsbygden drabbas så hård av kompetensbrist att de kan begränsas i sin tillväxt. Fast de egentligen har en trumfkort i när det gäller kompetensförsörjning: Det är många som vill flytta dit. Tyvärr blir man lätt hemmablind. Man glömmer bort att man lever och jobbar på en ort som många andra längtar till.
I juni höll jag en föreläsning för EMC om just det: Varför människor välja att flytta. Jag pratade även om hur man kan få upp ögonen för den egna orten och förstår dess dragkraft.
Det blev lite teori om migration: Det är alltid är en samverkan mellan faktorer som dra en till en ny plats och de man inte är nöjd med där man bor nu. För att förstå motivationerna som driver en flytt måste man har koll på bägge. Samtidigt förändras också migrationsmönster under livet. Det är andra faktorer som påverka vart man bor som 20-åring än som 35-årig småbarnsförälder eller 50-årig empty nester.
Men mest ville jag inspirera och peppa för att få upp ögonen för den härliga miljön man leva och verka in när man bor på landet. Det är nämligen en miljö som många längtar till och det är klart att du ska använda dig av det för att säkra kompetensförsörjning på landet! Fast det är lätt att bli hemmablind så det kan behövas lite smarta frågor för att komma igång med arbetet.
Blev du nyfiken? Föreläsningen har spelats in och finns att lyssna till i EMCs webinarbibliotek. Kolla gärna in även de erbjudande för hjälp och stöd som finns via mitt företag, Ares Habitats.
Redan inom detta decennium kan nybyggare vara framme vid planeten Mars enligt amerikansk entreprenör Elon Musk. Forskning om svensk glesbygd visar vägen mot en hållbar bosättning. Forskaren Dr Magdalena Pfaffl är övertygat: det är mindre orter som är framtiden.
”Avlägsna byar”, förklarar forskare och entreprenör Dr Magdalena Pfaffl, ”har ett helt felaktigt rykte att vara utdöende och bakåtriktat.” Det är snarare tvärtom: När storstan missar alt mer av sin dragningskraft blir glesbygdens tillgångar allt aktuellare.
Det är inte enbart här på jorden glesbygden är en framtidsmodell. Magdalena har undersökt möjligheten att bygga mindre orter på planeten Mars. ”Det är mycket prat om Mars City”, skildrar henne, ”men det är inte staden som kommer att avgöra marsbosättningen – jag kan faktiskt undra ifall staden även behövs.” I stället tycker Magdalena att Mars kommer att bosättas genom många mindre bosättningar.
Glesbygdsbor är mycket innovativa. Det är mångfalden som möjliggör detta.
”Det kommer att finnas forskningsstationer och hembygdsgårdar och såklart gruvbrytningsbyar.” spår Magdalena. Just mångfalden är det som särskiljer glesbygden hon undersökt från andra bosättningsformar. Medan samhällen inom en region i landsbygden kan vara likadana präglas glesbygden av stora skillnader mellan samhällen. Det är deras historik som avgör: En by som grundades av militären är ofta även idag mer centraliserad än grannbygden som startades upp av nybyggare, en grupp som idag troligen skulle kallas för entreprenörer. ”Det är denna mångfald”, tycker Magdalena till, ”som gör glesbygden så fantastiskt” – och det är just mångfalden som vi kommer att se på Mars.
I hennes forskning har Varbergsbon hittat stor innovativ potential i de glesbygden hon undersökt. ”Det beror på ett fenomen som kallas för heterotopia” utvecklar Magdalena. När en ort är avskild från omgivningen – till exempel genom avstånd – är invånaren fria att utveckla ett samhälle efter deras åtrå. Och i denna process, som i forskningen kallas för utopics eller strävandet efter Utopia, uppstår det åtskilliga nya idéer och uppfinningar.
Att kunna skaffa eget och leva på egna villkor, det är därför folk flyttar till glesbygden och det är också därför folk kommer att söka sig till nybyggarområden bortifrån jorden.
Problemet är dock enligt Magdalena att man inte är vån med att starta nya småorter och att dessutom studier i förberedelse till Marsbosättningen har fokuserat på mycket små forskningsstationer eller alternativ på futuristiska designstudier till storstäder. Med tanke på att mänskligheten kan vara framme redan detta decennium är det bråttom att göra upp plan för marsiansk glesbygd. Och här är det mycket Sverige kan bidra med.
Men tror hon verkligen att amerikanskt raketbolag SpaceX kan hålla den täta tidsplanen? ”Ja, det gör jag faktiskt. Elon Musk må ha fel med ett uppskyttningsfönster eller två men det han sa han ska åstadkomma, det gör han vanligtvis också till slut. Och Starships utveckling har varit otrolig snabbt hittills.”
Magdalena, som har betecknats som ”Glesbygdens Hans Rosling”, har i många år föreläst om sin forskning. Hon levererat gripande föreläsningar vid universitet och informerat och inspirerat organisationer i olika branscher.
Magdalenas föreläser om glesbygden, mångfaldens innovationskraft, optimismens potential och framtidens heterotopiska Mars bosättningar.
Hennes mest populär föreläsning är ”Heterotopia. Tänk dig om små orter är framtidens viktigaste plats”.
Denna föreläsning är en enastående kombination av informativt innehåll och inspirerande budskap. Den är skräddarsydd för både etablerade organisationer med stort intresse för lands- och glesbygdsfrågor samt för de som ännu inte har stiftat bekantskap med detta ämne.
Är du intresserad av att boka Magdalena som föreläsare för din organisation?
Låt din organisation få insikt och inspiration från en av glesbygdens främsta experter. Skick mejl idag till info@areshabitats.se för att ta reda på tillgänglighet och hur vi kan anpassa föreläsningar för din organisationens behov.
Nyss bekräftades en trend som hade först uppmärksammades på i hösten 2019: Att allt flera barnfamiljer flyttar ifrån Stockholmsregionen. Det var först under sista kvartalet 2019 byggkoncernen Veidekke rapporterade ett negativt flyttnetto, dvs. flera personer hade flyttat ifrån Stockholmsregionen än hade flyttat dit. Nu, i februari 2020, i samband med att nya siffror publicerades uppmärksammades en ny analys av statistikmyndigheten SCB. Analysen visar att trenden att utflyttningar ökar kraftigare än inflyttningar har hållit i sig i strax en decennium. Det är, med andra ord, en trend som har pågått under längre tid.
Det är framför allt högutbildade barnfamiljer som flyttar ifrån Stockholmsregionen medan yngre flyttar i motsatt riktning. Det bedöms att det är framför allt för höga bostadspriser som gör att barnfamiljer väljer att lämna Stockholms län. Men detta är för enkelt tänkt och ignorera de stora förändringar som har skedd i samhället.
Bild av dödsdömda glesbygden är felvisande
I storstäderna dominerar en bild av lands- och glesbygden som dödsdömd, där möjligheterna saknas och alla som kan flytta ifrån. Detta stöds av missvisande statistik som påpekar att de flesta unga lämnar byarna för att flytta till stan. Det som förbises i bedömningen är att migration behöver förstås inom livscykeln. I en tid där bildningsnivån ökar och allt flera söker sig till universitetet är det självförklarande att många unga flyttar nära de stora utbildningsinstitutioner. Utbildnings- och karriärmöjligheterna lockar till stan.
Offererar dock ursprungsbygden en bra livskvalitet så kan det vara så mycket som hälften av de unga som ha flyttat ifrån i 20-års ålder som väljer att komma tillbaka till landet när de själv har barn och en bra utbildning. Tar denna hälften med sig var sin partner så har samhället snart uppnått en rätt stabil befolkningsutveckling oavsett att ”alla unga” hade flyttat ifrån. Det står, kort sagt, inte så illa till om alla gles- och landsbygden som många i storstäderna tror.
Mycket mer än enbart bostadskostnader som lockar
Det är inte hellre bara bostadskostnader som lockar med att bo på landet. Utom en lugnare, tryggare livsstil så uppskattar glesbygdsbor ofta möjligheten att påverka sin egen livssituation samt samhället man bor in. I samma veva kan många av de problem med tillgång till varor och services som påverkar livskvalitén i glesbygd nu åtgärdas genom teknologi. Allt från kläder till mat och medicin kan beställas hem, samtidigt som enklare besök hos läkaren kan ombesörjas via mobiltelefonen istället för att behöver åka i flera mil. Det blir helt enkelt allt mer komfortabelt att bor långt ifrån, medan livet i stan drabbas fortfarande av de samma gamla problem som bostads- och förskolebrist, långt pendling, anonymitet och otrygghet. Klart att livet utanför stan blir då allt attraktivare.
Att förklara utflyttningstrenden ifrån stan enbart genom bostadsbristen är missvisande. När teknologi gör det enklare att bo var som helst tappar storstan sin konkurrenskraft. Trenden kan förväntas hålla i sig. Idag verkar det vara till stora delar de som enkelt kan hitta jobb på landsbygden som flyttar men det finns redan idag även de som är oberoende av fysiskt arbetsplats, eller som ser affärsmöjligheter i glesbygdens tillgång till resurser. Antal personer som skulle kunna lämna storstan kan alltså förväntas ökar med de förändringar i arbetslivet som redan idag syns. Det kan till och med leder till början på slutet av urbaniseringen som den finns idag.
Innovationskraft och potential är ord som vi är vana att se kopplat till städerna, men i sin nypublicerade doktorsavhandling lyckas Dr. Magdalena Pfaffl ta fram en ny bild av glesbygd. Framgångsfaktorerna identifierades som mångfald bland byarna samt en utbredd eldsjäls-kultur, vilka kan vara nycklarna även till en hållbar bosättning på planeten Mars.
– Jag är helt övertygad på att det kommer att bo folk på Mars inom 15 år, säger Dr. Magdalena Pfaffl
Med bosättningarna på planeten Mars som mål för forskningen, behövde hon vända upp och ner på det vanliga tänkesättet inom forskning om glesbygden.
-Genom att fokusera på lösningarna istället för problemen lyckades jag ta fram en ny bild av glesbygden och dess potential, berättar Magdalena Pfaffl.
I sin forskning beskriver Magdalena Pfaffl de studerade glesbygdsområdena som självpåtagna heterotopias: det vill säga platser där de som känner att de inte passar in i den urbana samhällsnormen har möjlighet att leva efter egna villkor. Under rätt förutsättningar kan denna diversitet leda till en innovationsfrämjande miljö som gör att glesbygdsbor hittar nya lösningar på glesbydgens utmaningar.
Dr Magdalena Pfaffl förväntar sig en likadan innovativ drivkraft när människor startar byar på en annan planet.
-Jag är helt övertygad om att det kommer att bo folk på Mars inom 15 år. Men hittills har forskningen knappt belyst glesbygdsliknade bosättningar, förklarar hon. Det har fokuserats på mindre forskningsstationer och, inom rymd-arkitekturen, stora urbana bosättningar.
Magdalena Pfaffls forskning om glesbygden är banbrytande och understryker betydelsen av att inte upprepa fel från det förflutna. Det som visas i avhandlingen gör skillnad för glesbygden är rätt kombination av stöd och eget ansvar från glesbygdsbor.
– Varje by är unik, det går inte att detaljstyra ifrån stan, förklarar Magdalena Pfaffl. Under studien har det visat sig att förskolor och grundskolor har en central betydelse för glesbygdens befolkningsutveckling. Medan glesbydsinvånarna med sitt innovativa tankesätt kan hitta anpassningar till många infrastruktur- och service-brister finns det ingen ersättning till barnomsorg inom byn.
Doktorsavhandlingen ”Remote villages as heterotopias and places of utopics. Analogue case studies in Sweden and Israel in preparation for future Mars settlement” har utarbetats åren 2013 – 2019 på James Cook University i Townsville, Australien. För sin forskning reste Magdalena Pfaffl, som själv har bott i gruvbygden i australiensiska Outback, till avlägsna byar i Australien, Israel och Sverige, samt besökte även projekt i Arabemiraten.
Dr. Magdalena Pfaffl drivs av att sprida kunskap och forskning utanför akademin. Hon planerar därför att skriva en populärvetenskaplig bok, baserad på sitt forskningsarbete. Dessutom strävar hon mot att vara med och påverka en framtida bosättning på Mars.
