Nyss bekräftades en trend som hade först uppmärksammades på i hösten 2019: Att allt flera barnfamiljer flyttar ifrån Stockholmsregionen. Det var först under sista kvartalet 2019 byggkoncernen Veidekke rapporterade ett negativt flyttnetto, dvs. flera personer hade flyttat ifrån Stockholmsregionen än hade flyttat dit. Nu, i februari 2020, i samband med att nya siffror publicerades uppmärksammades en ny analys av statistikmyndigheten SCB. Analysen visar att trenden att utflyttningar ökar kraftigare än inflyttningar har hållit i sig i strax en decennium. Det är, med andra ord, en trend som har pågått under längre tid.
Det är framför allt högutbildade barnfamiljer som flyttar ifrån Stockholmsregionen medan yngre flyttar i motsatt riktning. Det bedöms att det är framför allt för höga bostadspriser som gör att barnfamiljer väljer att lämna Stockholms län. Men detta är för enkelt tänkt och ignorera de stora förändringar som har skedd i samhället.
Bild av dödsdömda glesbygden är felvisande
I storstäderna dominerar en bild av lands- och glesbygden som dödsdömd, där möjligheterna saknas och alla som kan flytta ifrån. Detta stöds av missvisande statistik som påpekar att de flesta unga lämnar byarna för att flytta till stan. Det som förbises i bedömningen är att migration behöver förstås inom livscykeln. I en tid där bildningsnivån ökar och allt flera söker sig till universitetet är det självförklarande att många unga flyttar nära de stora utbildningsinstitutioner. Utbildnings- och karriärmöjligheterna lockar till stan.
Offererar dock ursprungsbygden en bra livskvalitet så kan det vara så mycket som hälften av de unga som ha flyttat ifrån i 20-års ålder som väljer att komma tillbaka till landet när de själv har barn och en bra utbildning. Tar denna hälften med sig var sin partner så har samhället snart uppnått en rätt stabil befolkningsutveckling oavsett att ”alla unga” hade flyttat ifrån. Det står, kort sagt, inte så illa till om alla gles- och landsbygden som många i storstäderna tror.
Mycket mer än enbart bostadskostnader som lockar
Det är inte hellre bara bostadskostnader som lockar med att bo på landet. Utom en lugnare, tryggare livsstil så uppskattar glesbygdsbor ofta möjligheten att påverka sin egen livssituation samt samhället man bor in. I samma veva kan många av de problem med tillgång till varor och services som påverkar livskvalitén i glesbygd nu åtgärdas genom teknologi. Allt från kläder till mat och medicin kan beställas hem, samtidigt som enklare besök hos läkaren kan ombesörjas via mobiltelefonen istället för att behöver åka i flera mil. Det blir helt enkelt allt mer komfortabelt att bor långt ifrån, medan livet i stan drabbas fortfarande av de samma gamla problem som bostads- och förskolebrist, långt pendling, anonymitet och otrygghet. Klart att livet utanför stan blir då allt attraktivare.
Att förklara utflyttningstrenden ifrån stan enbart genom bostadsbristen är missvisande. När teknologi gör det enklare att bo var som helst tappar storstan sin konkurrenskraft. Trenden kan förväntas hålla i sig. Idag verkar det vara till stora delar de som enkelt kan hitta jobb på landsbygden som flyttar men det finns redan idag även de som är oberoende av fysiskt arbetsplats, eller som ser affärsmöjligheter i glesbygdens tillgång till resurser. Antal personer som skulle kunna lämna storstan kan alltså förväntas ökar med de förändringar i arbetslivet som redan idag syns. Det kan till och med leder till början på slutet av urbaniseringen som den finns idag.
Läs vidare:
Trenden håller i sig: Fler flyttar från Stockholm än till (SVT)
Forskare om flykten från Stockholm: ”Det finns begränsningar i en storstad” (SVT)