Svensk glesbygd visar vägen till marsbosättning

Redan inom detta decennium kan nybyggare vara framme vid planeten Mars enligt amerikansk entreprenör Elon Musk. Forskning om svensk glesbygd visar vägen mot en hållbar bosättning. Forskaren Dr Magdalena Pfaffl är övertygat: det är mindre orter som är framtiden.

”Avlägsna byar”, förklarar forskare och entreprenör Dr Magdalena Pfaffl, ”har ett helt felaktigt rykte att vara utdöende och bakåtriktat.” Det är snarare tvärtom: När storstan missar alt mer av sin dragningskraft blir glesbygdens tillgångar allt aktuellare.

Det är inte enbart här på jorden glesbygden är en framtidsmodell. Magdalena har undersökt möjligheten att bygga mindre orter på planeten Mars. ”Det är mycket prat om Mars City”, skildrar henne, ”men det är inte staden som kommer att avgöra marsbosättningen – jag kan faktiskt undra ifall staden även behövs.” I stället tycker Magdalena att Mars kommer att bosättas genom många mindre bosättningar.

Glesbygdsbor är mycket innovativa. Det är mångfalden som möjliggör detta.

”Det kommer att finnas forskningsstationer och hembygdsgårdar och såklart gruvbrytningsbyar.” spår Magdalena. Just mångfalden är det som särskiljer glesbygden hon undersökt från andra bosättningsformar. Medan samhällen inom en region i landsbygden kan vara likadana präglas glesbygden av stora skillnader mellan samhällen. Det är deras historik som avgör: En by som grundades av militären är ofta även idag mer centraliserad än grannbygden som startades upp av nybyggare, en grupp som idag troligen skulle kallas för entreprenörer. ”Det är denna mångfald”, tycker Magdalena till, ”som gör glesbygden så fantastiskt” – och det är just mångfalden som vi kommer att se på Mars.

I hennes forskning har Varbergsbon hittat stor innovativ potential i de glesbygden hon undersökt. ”Det beror på ett fenomen som kallas för heterotopia utvecklar Magdalena. När en ort är avskild från omgivningen – till exempel genom avstånd – är invånaren fria att utveckla ett samhälle efter deras åtrå. Och i denna process, som i forskningen kallas för utopics eller strävandet efter Utopia, uppstår det åtskilliga nya idéer och uppfinningar.

Att kunna skaffa eget och leva på egna villkor, det är därför folk flyttar till glesbygden och det är också därför folk kommer att söka sig till nybyggarområden bortifrån jorden.

Problemet är dock enligt Magdalena att man inte är vån med att starta nya småorter och att dessutom studier i förberedelse till Marsbosättningen har fokuserat på mycket små forskningsstationer eller alternativ på futuristiska designstudier till storstäder. Med tanke på att mänskligheten kan vara framme redan detta decennium är det bråttom att göra upp plan för marsiansk glesbygd. Och här är det mycket Sverige kan bidra med.

Men tror hon verkligen att amerikanskt raketbolag SpaceX kan hålla den täta tidsplanen? ”Ja, det gör jag faktiskt. Elon Musk må ha fel med ett uppskyttningsfönster eller två men det han sa han ska åstadkomma, det gör han vanligtvis också till slut. Och Starships utveckling har varit otrolig snabbt hittills.”

Drivkraften hos svensk glesbygd visar vägen till framtidens bosättning på Mars.

Innovationskraft och potential är ord som vi är vana att se kopplat till städerna, men i sin nypublicerade doktorsavhandling lyckas Dr. Magdalena Pfaffl ta fram en ny bild av glesbygd.  Framgångsfaktorerna identifierades som mångfald bland byarna samt en utbredd eldsjäls-kultur, vilka kan vara nycklarna även till en hållbar bosättning på planeten Mars.

– Jag är helt övertygad på att det kommer att bo folk på Mars inom 15 år, säger Dr. Magdalena Pfaffl

Med bosättningarna på planeten Mars som mål för forskningen,  behövde hon vända upp och ner på det vanliga tänkesättet inom forskning om glesbygden. 

-Genom att fokusera på lösningarna istället för problemen lyckades jag ta fram en ny bild av glesbygden och dess potential, berättar Magdalena Pfaffl.

I sin forskning beskriver Magdalena Pfaffl de studerade glesbygdsområdena som självpåtagna heterotopias: det vill säga platser där de som känner att de inte passar in i den urbana samhällsnormen har möjlighet att leva efter egna villkor. Under rätt förutsättningar kan denna diversitet leda till en innovationsfrämjande miljö som gör att glesbygdsbor hittar nya lösningar på glesbydgens utmaningar. 

Dr Magdalena Pfaffl förväntar sig en likadan innovativ drivkraft när människor startar byar på en annan planet.

-Jag är helt övertygad om att det kommer att bo folk på Mars inom 15 år. Men hittills har forskningen knappt belyst glesbygdsliknade bosättningar, förklarar hon. Det har fokuserats på mindre forskningsstationer och, inom rymd-arkitekturen, stora urbana bosättningar. 

Magdalena Pfaffls forskning om glesbygden är banbrytande och understryker betydelsen av att inte upprepa fel från det förflutna. Det som visas i avhandlingen gör skillnad för glesbygden är rätt kombination av stöd och eget ansvar från glesbygdsbor.

 – Varje by är unik, det går inte att detaljstyra ifrån stan, förklarar Magdalena Pfaffl. Under studien har det visat sig att förskolor och grundskolor har en central betydelse för glesbygdens befolkningsutveckling. Medan glesbydsinvånarna med sitt innovativa tankesätt kan hitta anpassningar till många infrastruktur- och service-brister finns det ingen ersättning till barnomsorg inom byn.

Doktorsavhandlingen ”Remote villages as heterotopias and places of utopics. Analogue case studies in Sweden and Israel in preparation for future Mars settlement” har utarbetats åren 2013 – 2019 på James Cook University i Townsville, Australien. För sin forskning reste Magdalena Pfaffl, som själv har bott i gruvbygden i australiensiska Outback, till avlägsna byar i Australien, Israel och Sverige, samt besökte även projekt i Arabemiraten. 

Dr. Magdalena Pfaffl drivs av att sprida kunskap och forskning utanför akademin. Hon planerar därför att skriva en populärvetenskaplig bok, baserad på sitt forskningsarbete. Dessutom strävar hon mot att vara med och påverka en framtida bosättning på Mars.